♥
Tänker tillbaka på hur allt var förut.
Kommer ihåg när man gick på dagis ..
När man bråkade med sina kompisar
så var det bara små-tjafs som man
överdrev och sen efter någon
timme var man sams igen..
När man bråkade med föräldrarna
kunde man stå och säga att man
skulle rymma hemifrån och sen
efter någon timme igen var det glömt.
När man var på dagis kunde man bråka
med fröknarna men det slutade med
att man gav upp och gick och lekte
med alla sina vänner och glömde.
Men sen blev allt annorlunda.
När man bråkar med sina vänner
kan man stå och skrika på varandra
i flera timmar och sen gå där ifrån
och vara osams i flera veckor,
ibland blir man aldrig ens sams igen.
När man bråkade med sina föräldrar
kunde man stå och skrika på dom
och ljuga om hur mycket man hatade
dom sen springa in på sitt rum och
sitta där i flera timmar..
När man är i skolan kan man stå
och skika på lärarna tills den faktiskt
är dom som ger upp och låten en hålla
på som man vill, för domv vet att dom
inte tjänar på att stå och bråka..
Men nu har allt blivit
totallt annorlunda igen ..
Nu när man bråkar med sina vänner
kan helvetet braka löst men det brukar oftast
lägga sig efter en dag eller 2 och man kan
sätta sig ner och orata ut om allt och lösa allt.
När man brpkar med sina föräldrar är det
egentligen inte ens ett bråk, man kan
sitta och prata ut lugnt om allt.
När man är med skolan och bråkar
men lärare ger man sig till slut
men forstätter senare med samma sak
men då har läraren redan gett upp
och bryr sig inte längre ...
Kommentarer
Trackback
